Oliver

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag blivit farmor ... Gud vad det låter gammalt ... tur att jag inte känner mig så gammal som det låter *ler* ... till en liten "Oliver".
Han anlände till världen den 13 oktober förra året. Han var en liten krabat men det har han tagit igen senare.
Det tråkiga ... för mig och maken ... är att han bor i Norge med sin mamma och pappa. Det är drygt 40 mil att åka dit och tar 6-7 timmar eftersom det inte är så stora vägar dit.
Jag har i alla fall fått träffa honom tre gånger redan och är handlöst förälskad! *ler*


(Nästan nyfödd och fortfarande på BB.)

Han är en snäll liten "gutt" och sover hela nätterna och äter som han ska. Han kräver en del uppmärksamhet men det tycker jag att man ska ge dem när de är så små som han är. Och när det är första barnet är det ju lättare att ge dem det.



Så här stor var han vid nyår. Som tur var hade jag sparat vår gamla "Baby Björn" bärsele, så att hans pappa kunde bära omkring honom i den när de var här. Även om han inte var så stor så är det tungt att gå omkring och bära på honom.


(I badet med pappa.)

Nu får jag inte träffa honom förrän det är dop i Norge till våren. Och innan dess så ska han flytta till en större och bättre lägenhet med sina föräldrar och så ska han in på en liten operation för att justera något litet fel på sin lilla snopp, stackaren!

Kram på er och ha en fin helg ...