Om att blogga

Jag har sett på flera bloggar som jag följer att de har funnits i ca ett till två år. Det var väl då som det blev "populärt" att blogga och som "folk i allmänhet" började med det.

Jag skrev mitt första inlägg den 19/1 2008. (Du kan se det här) Då hade jag läst andra bloggar i några månader och tyckt att det verkade kul att kunna dela med sig till och få inspiration från andra bloggare. Jag hade precis "upptäckt" den lantliga inredningsstilen och ville ha idéer och inspiration för att inreda mitt eget hem.

Först tänkte jag, att inte kan jag, en "tant" på 50+, börja blogga! Det är bara yngre tjejer som gör det. Men när jag kollade runt så var det inte så ... det fanns fler som var lite äldre ... kanske inte över 50 ... men, tänkte jag, det är inte åldern jag ska skriva om utan mitt intresse för inredning och annat och det har inget med åldern att göra!
Jag kunde inte mycket om datorer heller men det löste sig ... jag fick prova mig fram, fråga andra bloggare hur de gjorde och fråga maken och mina söner. Nu tycker jag att jag är en "fena" på datorer ... nåja ... jag är i a f inte rädd för att prova mig fram och kan t o m lite mer än maken ibland ; )

Sedan skulle jag hitta ett namn som jag kunde identifiera mig med ... jag ville att det skulle vara ett namn som passade mig och mitt sätt att vara.
Jag hade sedan många år tillbaka en tavla i köket som jag köpt på en resa till Dalarna. Det var ett kort målat av SlottsBarbro och det står "Tankar tar tid" på det. När jag såg det kortet fastnade jag för det direkt för det kändes som om det var riktat till mig ... för "Tankar tar tid" för mig! Det är bilden längst upp på sidan.

Så då var min blogg född ... den hade fått ett namn och en inriktning ... den skulle först och främst handla om inredning men också om annat som jag är intresserad av, familj med katt, mat smycken, kläder mm. Fram till nu har jag skrivit mest om inredning men också om blommor/trädgård, lite om mat och resor och väldigt lite om kläder och smycken. Familjen har inte förekommit så mycket men det är ett medvetet val. Så man kan väl säga att jag har hållit mig till den inriktning som jag tänkt från början ganska bra.

Något som jag kan sakna i bloggandet är att jag har inga vänner som bloggar. Det verkar så kul när man läser om bloggare som skriver om sina vänners bloggar och hänvisar till dem. Jag har ingen som jag riktigt kan prata om min blogg med, om hur det är när man får bloggtorka och om framgångar och bakslag mm. Ingen som jag kan dela mitt bloggande med.
Jag har fått nya bekantskaper/vänner genom bloggen och det är jättekul. Både sådana som bloggar och sådana som har butiker som jag handlat i och som jag ibland gjort små "reportage" om.

På senare tid tycker jag mig ha märkt att fler och fler skriver om annat än inredning ... dvs i de bloggar som mest handlat om detta ... och att man har börjat att skriva om tankar och känslor och börjat "öppna" sig mer för hurdan man egentligen är som människa och inte bara som bloggare.
Vad det beror på vet jag inte, men kanske kan det ha att göra med att man inte tycker att det är nog att skriva om sitt hus och hem, att det kan bli lite enkelspårigt ibland, utan att man känner sig trygg i sin krets av andra likasinnade och vill dela med sig av sitt "riktiga jag".

Kan ni inte hålla med mig om att det blir lite prestationsladdat ibland när man ska visa vad man gör och vad man åstadkommit med sitt hem? När man inte har något att "visa upp" själv och andra bara "sprutar ur" sig idéer och saker de har gjort? Man ska inte tänka så, för det är ju ingen tävling , men det är lätt att få de tankarna ibland ... eller är det bara jag som får det?

Det här var lite av mina tankar om bloggande ... nu vill jag gärna höra dina ... vad som fick dig att börja och att fortsätta med det, mm!

Kramar